Elixir är ett programmeringsspråk som vunnit mycket mark på senare tid och i min erfarenhet vinner ovanligt mycket mark bland mer erfarna, seniora, utvecklare. Jag vill belysa lite av de systematiska fördelar jag ser Elixir ge företag och utvecklare. Det blir ingen kod, bara översikt och förklaring i det här läget. För att kunna bekanta oss med Elixir och dess fördelar behövs en liten historielektion som ger oss Elixirs tekniska arv och sammanhang.

​Elixir bygger på arbetet med ett annat språk som heter Erlang. Det är ett språk som utvecklades på Ericsson på 80-talet och därefter släpptes som open source. Det skapades för att bygga system med fokus på driftssäkerhet, tillförlitlighet. Mer specifikt byggdes det för att ge mjuka realtidsgarantier för distribuerade system inom telekomsystemen som Ericsson skapade. Erlang har ovanliga egenskaper som man inte ser i särskilt många andra språk. Särskilt inte samlade:

  • Hot code reloading: Man kan uppdatera koden i en körande applikation och bibehålla existerande tillstånd, utan omstart.
  • Stark introspektion under pågående körning.
  • Mjuk realtid, tillförlitliga latency, preemptive scheduling: Under körning kan VM:en avbryta pågående arbete för att säkerställa att alla pågående processer får chans att köras på CPU:n. Detta hindrar flera patologiska feltillstånd, t.ex. oändliga loopar, från att krascha eller låsa applikationen.
  • Distribution & klustring: Erlang har en inbyggd lösning för distribuerad körning och klustring som bygger på message passing. Detta grundar sig på att Erlang är byggt enligt Actor-modellen.
  • Concurrency & Parallellism (använda flera kärnor) Väldigt få språk kan effektivt använda CPU-kärnor hejvilt men i Erlangs fall så hanteras det med samma modell som utvecklades för distribution. Lättviktiga “processer” istället för trådar. Immutability och message passing för tråd-säkerhet. Så det är billigt och tämligen ofarligt att nyttja flera kärnor i en applikation, utan att använda en worker-pool i någon slags applikations-server eller köra fler instanser av applikationen.

Erlang har aldrig varit särskilt populärt men har länge respekterats i sin niche. För vissa företag har det varit ett hemligt vapen. Det är skapt för att kunna bygga extremt tillförlitliga system med goda prestandagarantier och det har såvitt jag vet alltid levererat väl på det området. Det har förstås också utvecklats löpande sedan 80-talet. Och det har körts i seriösa driftsammanhang sedan dess.

​Elixir ger Erlang en fräsch och enklare syntax. Det lägger vidare till en hel del smidigare funktionalitet för modern utveckling och har blivit en renässans för Erlang och BEAM:en, den VM som Erlang och Elixir körs på.

Så varför bör vi bry oss om Elixir?

Grundplåten

 

​Antalet språk som har ett gott rykte som exceptionellt pålitliga är få. De är också ofta trögarbetade. Elixir är ett tight och uttrycksfullt högnivåspråk som har mycket av sitt syntaktiska arv från Ruby. Elixir är dock funktionell programmering, inte objekt-orienterat. Precis som Erlang.

Webbramverket Phoenix, Ruby on Rails andliga efterträdare

 

​Elixir skapades av José Valim som tidigare varit en aktiv Ruby-utvecklare. Rails är ett extremt populärt webbramverk. För Elixir är Phoenix det motsvarande ramverket och en stor mängd utvecklare från Ruby och Rails har rört sig över till Elixir och Phoenix.

Det går att skriva mycket om Phoenix, det är ett kraftfullt och lättarbetat webbramverk. Utifrån det så har även en del mycket imponerande tekniska lösningar byggts. En intressant utveckling är t.ex. tillägget LiveView som låter utvecklare skapa mycket dynamiska lösningar utan Javascript. Den här videon från Chris McCord kan vara en bra dragning.

Ekosystemet

 

​Språket har ett starkt växande ekosystem och de mjukvarubibliotek som behövs finns i allmänhet i mogna implementationer. Det har även fördelen av att kunna luta sig på och använda bibliotek som skapats för Erlang när Elixir-varianter helt saknas. T.ex. bygger Phoenix på en HTTP-server som heter Cowboy som utvecklades för Erlang.

IoT & Connected Devices

Inom Elixir har ett projekt som heter Nerves skapats som har ett exceptionellt ambitiöst och synnerligen kapabelt sätt att närma sig arbete med hårdvara för IoT och liknande embedded-projekt. Om det kan köra Linux så kan det tjäna på Nerves. Det är en verktygskedja med exceptionellt snabb iterationshastighet för hårdvarunära utveckling. Det nyttjar en kombination av gedigen erfarenhet av hårdvaruutveckling och Erlangs egenskaper för att skapa pålitliga hårdvaruenheter. Det har även skapats ett verktyg vid namn NervesHub som löser säkra uppdateringar av produkter som är ute hos kunder i fältet vilket kan vara väldigt komplext. Det går att läsa mer här.

 

​Ett annat ramverk som gör nytta inom IoT och Connected Devices är Scenic. Detta är ett UI-ramverk som använder OpenGL för att rendera lättviktiga UI med ett starkt säkerhetstänk och god flexibilitet. Scenic är enormt lättviktigt jämfört med den populära lösningen att bädda med en hel webbläsare och webbapplikation. Det är få system som har egna lågnivå-ramverk för att rendera användargränssnitt och Scenic är en imponerande lösning för det. Här presenteras det på ett talk på Code BEAM i Stockholm.

Varför Elixir?

 

​Så varför bör vi överväga Elixir?

 

​Med en stark modell för concurrency och parallellism drar det bättre nytta av serversresurser än genomsnittliga applikationer skapta i t.ex. Python, Node.js, Ruby, PHP och många fler. Detta sparar pengar, ofta rejäla pengar, på hårdvara eller notan hos molnleverantören.

 

​Det är en stark grund att stå på. Elixir och Erlang erbjuder verktyg som i princip inga andra språk eller ramverk rimligt kan erbjuda när det gäller slagtålighet i drift, distribution och skalbarhet,

 

​Funktionell programmering är enligt många avsevärt enklare att resonera kring. Min erfarenhet som konsult som klivit in i andra organisationers Elixir-projekt är att jag är feature-produktiv dag ett eller två och blir bekant med systemet snabbare. Vare sig jag återbesöker kod jag skrev för 6 månader sedan, dyker ner i koden i ett open source-bibliotek så är den lättare att plocka upp då jag inte behöver hålla en klass-hierarki och objekt-state i huvudet när jag läser och skriver kod. Input, output och minimalt med bieffekter.

 

​Den största utmaningen är väl just att funktionell programmering är ett annat paradigm än objekt-orienterat och att objekt-orienterat fortfarande är dominant. Men sen har ju många ekosystem, särskilt Node.js/Javascript plockat upp funktionella koncept så det är mer och mer bekant för utvecklare.

 

​Man kan bygga webbsystem och backends i nästan vilket språk som helst och få det att fungera fint. Det är min bestämda uppfattning att Erlangs VM, BEAM, erbjuder egenskaper som man inte hittar i något annat moget ekosystem eller språk. Och att de egenskaperna är enormt användbara för majoriteten av backendsystem som byggs idag. Elixir är nyckeln till att göra Erlang lika enkelt som andra moderna språk. Och därav ser jag att Elixir, till sin största fördel, höjer taket för hur bra ett system kan byggas.

Mail: lars@underjord.io

Webisite: underjord.io

Twitter: @lawik

Lars Wikman
Rådgivare & problemlösare